Med mer än 35 års erfarenhet som producent, kompositör och ljudtekniker vet Todd Underwood exakt hur man iscensätter handgjord musik. Hans nya singel ”The New Normal”, som fungerar som en kraftfull öppnare på hans album ”Not Enough – The New Normal”, är dock mycket mer än bara ett hantverksmässigt gediget stycke rockmusik. Den amerikanska multiinstrumentalisten använder spåret för en djupgående, nästan existentiell diskussion om det moderna musiklandskapet. Stilistiskt rör sig låten i en dynamisk skärningspunkt mellan mathrock, emo och energisk poppunk, buren av en tät, kraftfull produktion som hörbart speglar Underwoods decennier av studioerfarenhet.
Musikaliskt imponerar låten med ett precist samspel mellan intrikata gitarrslingor och en drivande rytmsektion. Inledningen överraskar med ett filigrant, nästan matematiskt riff, innan arrangemanget exploderar i en melodisk rockhymn. Denna ljudmässiga dynamik återspeglas också i omslagets visuella koncept. Konstverket visar ett tomt, upprättstående glas på einer reflekterande yta, omgivet av kalla, nästan sterila gråtoner. Det symboliserar en inre tomhet och frågan om vad som finns kvar när det väsentliga tas bort – en visuell metafor som harmonierar perfekt med låtens tematiska inriktning.
Innehållsmässigt riktar sig ”The New Normal” starkt mot den ökande undanträngningen av mänsklig kreativitet till förmån för artificiell intelligens. Underwood för inte en teoretisk debatt här, utan beskriver den teknologiska utvecklingen som en direkt attack mot den konstnärliga identiteten. Redan den inledande frågan ”What makes me me?” sätter den mänskliga individen i centrum. När texten längre fram beskriver hur själen överförs till en maskin (”...put it in a machine”), målar musikern upp en dyster bild av en teknologi som inte bara kopierar personliga erfarenheter och känslor, utan helt ersätter dem. Den återkommande raden ”Getting us all used to the new normal” fungerar som en djupt allvarlig varning för en smygande samhällelig acceptans av denna utveckling.
I slutändan står vi inför en höggradigt emotionell protest, som får en enorm angelägenhet genom det explosiva gitarrarbetet och den passionerade sången. Underwood fördömer inte teknologin rakt av, utan uppmanar lyssnaren att tänka om kring värdet av mänsklig skaparkraft. ”The New Normal” är därmed ett väckande, musikaliskt sofistikerat ställningstagande som väcker frågan om snabbhet och effektivitet någonsin kan ersätta själen i äkta konst.